faascination

Jag varnar härmed. Jag varnar för ett irriterat inlägg. Jag är trött, trött på all jävla skit & drama. Visst, jag är alltid hobbypsykologen men lägg ner nu.

1. Var inte otrogen. (Det är INTE svårt.)
2. Snacka inte skit bakom dina vänners rygg. (Och helst då inte med en gemensam vän!)
3. Stå för allt du säger.
4. Ta inte allt (inkl. dig själv!) på sånt allvar. Lighten up!!
5. Tro inte - vet. Fråga!!
6. Var rak - alltid! Särskilt angående dina avsikter.
7. Ta det du vill ha. Är du ärlig & rak är du otroligt mycket närmare vad du vill ha. (Man får inget om man inte frågar!!)
8. Tänk efter före. At all times. Är det verkligen värt det?
9. Gör vad du mår bra av, endast. (För du mår väl inte så himla bra av att såra andra ändå?)
10. Var självisk. Faktiskt. Se till dig själv - då mår de nära dig som bäst också.

Detta är verkligen inte riktat till nån speciell person. Men mina vänner kan kanske ta in detta & tänka efter. Detta bör förstås alla göra, tänk efter. Se till er själva - självinsikt är det viktigaste man kan ha. Jag har gjort sjukt många misstag i mitt liv - jag vet det. Säkert gör jag dem än idag. Jag har aldrig huggit en vän i ryggen, aldrig ljugit så. Jag har haft mina problem & en del av mina nära har fått ta en del skit, men jag har aldrig, aldrig varit elak. Mest är jag ledsen över hur jag behandlade Exet, han förtjänade inte allt han fick. (Det gjorde iofs inte jag heller, men det hör inte hit!)

Jag blir bara så ledsen. Riktigt ledsen över att höra allt som folk håller på med. Dalmasen har just blivit "totalt rövknullad" (för att använda hans uttryck!). Hans bästa, närmaste vän, sedan sisådär 300år har hånglat med hans ex. Inte vilket ex som helst utan "det" exet, du vet den personen man aldrig riktigt glömmer? Fast, spelar ingen roll om det var ett "oviktigt" ex. Man gör inte så. Man rör inte vänners gamla ragg/ex. Om du verkligen måste - fråga, ärligt.

Jag är riktigt förbannad. Det värsta är - alla har varit med om det (eller så kommer det, vänta du bara!). Alla vet hur det känns, alla har blivit satta i den situationen. Är vi så kåta & desperata att vi måste gå på våra vänners avlagda? Sverige (& spec Stockholm) är singeltätast i världen. Så det finns ju onekligen alternativ - ta nån som din vän INTE haft! Svårt? Njae.

Sedan kanske inte alla bryr sig om nån ligger med ditt ex eller dylikt. Men det är faktiskt inte det viktiga. Det är sveket. Det är inte vad du stjäl, det är ATT du stjäl - det finns faktiskt ingen gradskala.

Gud vad segt det går! Inga pojkar så långt ögat kan nå.. Träffar Dalmasen, vilket är förvirrande & underbart. Ibland är jag helt nöjd med bara vänner osv, ibland så önskar jag att han skulle vilja vara med mig.. Knas!!

Men nu kommer en av mina bästa vänner hem! Hon har varit bortrest i två månader men nu kommer hon äntligen hem.. Har träffat mer pojkar med henne än med någon annan.. Haha. Hon är riktigt grym. Så nu ska det pojkjagas, jag behöver bli lite distraherad.

Stay tuned!

Efterlysning!! Min söta, underbara Maria på jobbet behöver boende!!!! Hon verkar inte kunna bo kvar i den lägenheten hon bor i nu.. Jag hade låtit henne bo hos mig om jag inte bodde hemma.. Jag flyttar ju dessutom inte förrän Oktober så min hjälp är sjukt avlägsen. Vi klickade direkt när vi träffades eftersom vi båda är grymt trevliga. Jag tyckte lite illa om henne i 2 sek eftersom hon är så förbaskat vacker.. Helt allvarligt, sötare tjej får man leta efter! Hon är definitionen av hur jag skulle se ut om jag kunde trolla. Satan i gatan. Och hon matchar faktiskt det med en sjukt skön personlighet! Dessutom kommer hon från Kalmar så hon pratar sött, inte skånska men man kan höra liiiiite var hon kommer ifrån. Sjukt sött!

Iallafall. Hon är en riktigt bra tjej, jobbar på två jobb & är riktigt skön som sagt. Så om NÅGON vet om någon som kanske hyr ut rum, har en tom lägenhet stående eller behöver dela lägenhet, Hör av er till mig!! Maila mig på [email protected] eller på Facebook.

Kolla runt med era vänner - nästa gång kanske ni behöver hjälp!!

Dålig uppdatering - jag vet. Jag har varit borta över helgen & sömnen har inte riktigt varit närvarande. Jag var hos en god vän & vi har kalasat så mkt att vi knappt kunde stå upp på söndagen. Helt tokigt. Men det var härligt & välbehövligt.

Dalmasen kommer hem om två veckor. Jag har som sagt idoliserat som en tok & nu börjar jag bli lite orolig. Det kan mycket möjligt bli vääärldens besvikelse. Fast det bryr jag mig inte om just nu, jag bara njuter av att vara förälskad, tänka på honom, läsa igenom sms, mail & msn & bara går runt & le..

Exet & jag har pratat en del. Han säger att han saknar mig, men att han inte vet vad det betyder. Tyvärr känner jag honom för väl, jag vet att han skulle vilja bli tillsammans igen. Han avvaktar för att han vet att jag inte vill. Eller jag tror iaf verkligen inte det. Vi har försökt & alla 4år var inte direkt "a walk in the park". Det som stör mig & som gör att jag inte kan komma vidare är att det inte är känslorna som är problemet. Kärleken, kemin, sexet.. inget av det är problemet!! Vi har fortfarande sjukt trevligt tillsammans, har en intellektuell kontakt & har samma humor, skrattar mycket tillsammans. Så det är en skum känsla att gå ifrån det till något okänt. Även om dessa månader isär har varit bra & inte alls svårt så känns det knasigt.. Jag har dock bestämt att träffas nån gång till sedan låta det rinna ut i sanden.. Så när Dalmasen kommer hem får han all min uppmärksamhet. Det kan låta elakt! Men jag har faktiskt ingen bättre idé.. Jag orkar inte bryta helt nu, jag är så rädd att vi ska bli ovänner igen. Jag säger inte att vi ska vara bästa vänner men iaf inte vara elaka, otrevliga eller likgiltiga ens en gång.. Så jag försvinner sakta ut i periferin & behåller vår vänskap.
Om det funkar? Mjae. Mitt Ex är en speciell, men underbar, herre.