faascination

Engelsmannen har försvunnit. Bokstavligt talat - F Ö R S V U N N I T ! Vilket stör mig något fantastiskt. Jag är inte sårad, bara förbannad. Man gör fan inte sådär, okej att dejta och olika regler hit och dit men det där är bara dålig uppfostran. Och rätt korkat iochmed att jag känner många, många av hans vänner och oddsen att vi stöter ihop är rätt enorm. Pucko.

Tyvärr går ju hjärnan en hel del ändå. Vi hade ju sex två gånger, rätt tidigt (mycket, för att vara mig!) och under alkoholens påverkan och jag var rätt nojig, med tanke på alla omständigheter och var inte direkt, on the top of my game. Dum som jag är tänker jag mycket på om detta kan ha påverkat det hela (honom).

Suck.

Jag har nog träffat min drömman. Faktiskt. Han är engelsman (förstås!) & dessutom en snygg engelsman, & det är inte varje dag! Vi träffades på en fest & tillbringade hela kvällen med att prata & sedan följde han mig till nattbussen & var bara så söt! Blev helt till mig direkt, tänkte på honom hela tiden. Vi träffades den följande veckan & tog ett glas vin på en uteservering & hade så himla trevligt. Allt var så naturligt, vi kunde prata om allt, vi klickade otroligt bra & hade samma åsikter om många saker, även om vi levt helt, helt olika liv. Vi träffades vid 4 på eftermiddagen & jag var hemma kl 2 på natten & då hade vi pratat, pratat & pratat. Samt hånglat på tunnelbanestationen...

Nästa dejt var likadan. Naturligt, massa prat & skratt, attraktion i luften. Jag följde med hem. Hur det gick kan man kanske ana.. Jag har aldrig, aldrig någonsin haft sex med någon så tidigt. Men det föll sig så, naturligt. Jag duschade efteråt & kände paniken skölja över mig, kände tårarna komma & fick svårt att andas. Men jag tänkte efter; varför reagerar jag såhär? Är det för att det är vad jag förväntar mig, för att jag är van att må såhär, vara offret? Så då skärpte jag mig. (Ja, ibland går det.) Jag menar, han är en superkille, han kommer inte såra mig med flit & är faktiskt inget fel med att ha sex med nån man dejtar efter så kort tid. Faktiskt. Så jag gick ur duschen & var lite nojjig över hur det skulle kännas, hur han skulle vara. Men han var jättesöt, skojade, pratade, pussades en massa & jag somnade i hans armar, vilket verkligen hjälpte. Det var då det slog mig, på riktigt, vilken fin kille jag hittat.

Dagen efter var också naturlig, precis som jag vill (behöver!) ha det. Vi låg & myste på morgonen, kramades & pussades, duschade ihop & hade allmänt mysigt. Det känns riktigt bra. Nästan så att jag inte vill prata om det, ifall det inte går som jag vill.. Men han är typ perfekt för mig, verkligen. Och jag måste säga att det är jättetrevligt att dejta en riktig man, gentleman.. Svenska killar har en del att lära på den fronten.. Inte alla förstås men. Kulturen angående dejting & förhållanden är ju helt annorlunda här, vilket på ett sätt är tråkigt.

Nej, nu ska jag ut & ta ett glas vin med en vän. Och berätta allt, allt om Engelsmannen! Det var ju faktiskt på hennes fest vi träffades..

Tjing!

Okej! Jag pratar just nu med Dalmasen. Han har tydligen träffat "en donna" som han kallar det. Just nu är jag bara glad för hans skull, även om hon bor på andra sidan landet (nja, typ, Göteborg) så hoppas jag att det går vägen. Han har tydligen en "töntig" känsla & verkar mycket glad. Så grattis Dalis, hoppas det löser sig till det bästa. Just nu är jag som sagt glad, men det kanske slår mig senare & så blir jag ledsen osv, även om vi definitivt kommer fortsätta ses (är ju vänner!) så blir det ju helt, helt annorlunda.

Ja. Uppdatering. Jag har börjat oroa mig över Dalmasen. Jag vet (hoppas/tror!) att det sitter i mitt huvud & beror på att vi inte setts på länge (1½-2  veckor). Han har bortrest två helger i rad & vi har inte hunnit ses i veckorna. Han ringde bara för att prata häromveckan när jag låg hemma & var dålig. Det samtalet förvånade mig då vi mest hör av oss när vi vill ses & eftersom vi vanligtvis ses så ofta är inte direkt telefonsamtal behövda. Men sedan dess har det varit rätt tyst.. Vi brukar ändå smsa en del, vänner som sagt. Men han har verkligen varit tyst.. Iochmed min osäkerhet så snurrar tankarna en massa om varför, vill han inte ses mer, har han tröttnat, träffat nån annan.. Jag var kanske lite dum som berättade om mina dater med Snickaren, han verkade inte så glad över det.. Gah. Tankarna bara snurrar! Vår relation är väl inte superstadig än heller, särskilt inte eftersom vi lever i nåt slags limbo. Och det har aldrig gått såhär lång tid utan att vi setts sedan han kom hem från sin resa. Det påverkar väl mina tankebanor också..

Denna helg har varit nästan lika dramatisk. Jag verkar vara inne i någon slags period. Försenad "Tjoho-jag-är-fri!!"-period? Det är iaf förbaskat roligt. Och det tycker jag, återigen, att jag har förtjänat. Nej, nu ska jag sluta berättiga (& dämpa lite ångest, om jag ska vara ärlig) & uppdatera er istället!

Har varit på två dejter senaste veckan. Med den söta pojken från förra fredagen (vars nummer min killkompis fick fixa, hehe!). Vi kallar honom Snickaren. Vi träffades redan på tisdagen & hade planerat en fika. Jag var dock tvungen att vara barnvakt åt min Gudsyster på ca 3 år. Så vi möttes ute & hängde i lekparken i 2timmar. Vi hade faktiskt riktigt trevligt & det var ett skönt, avslappnat sätt att lära känna nån ny sådär.. Jag var ett barn på nytt då jag hängde med lillan upp i klätterställningar & nerför rutschkanor..! Mycket trevligt!

Fick dock reda på att han "typ" har flickvän. De har paus/uppehåll eller nåt.. Liknar lite situationen jag hade med mitt Ex, de bråkar massa, sårat varann en del & nu vet han inte vad han vill längre. Vi talade rätt öppet om det, jag delade med mig av mina erfarenheter & sa väl att han inte kunde vara så superkär om han är här med mig. Vilket han höll med om. Vi träffades iaf igen & tog en öl (glas rose) på en uteservering. Vi kunde prata lite mer ostört utan en 3åring som pockar på uppmärksamhet.. Återigen, riktigt söt kille, verkligen. Men inte allmänbildad - nånstans!! Han frågade mig om Dalarna låg norrut eller söderut. Han hade noll koll på IPRED-lagen till exempel. En sak hit eller dit spelar förstås ingen roll men han verkade lite lost angående det mesta, & sa tom själv att han inte var allmänbildad. Han frågade mig flera gånger "Hur vet du det där?" angående saker jag anser att man bara "ska" kunna. Intelligens är sjukt högt upp på min lista & jag brukar bli tokig av att umgås med människor som inte är "lagda åt det intellektuella hållet" (-Mamma). Men med honom störde det nästan inte alls, jag blev förbluffad men tyckte sedan att det mest var sött.. Kanske för att han "erkände" & stod för det? Istället för att låtsas veta & sedan blir det obekväm stämning.. Aja. Vi ska ses igen, "lära känna varann" som vi sa.

Borde kanske springa åt andra hållet som en del vänner har rått mig men vadfan. Jag har suttit i hans sits & jag träffade andra under våra pauser. Live and let live. Jag kommer inte låta mig bli sårad & oavsett så tror jag han kan bli en riktigt god vän.

Jag fixar biffen. Jag "klagade" ju på att det var noll action i mitt liv. Förutom Dalmasen förstås men han räknas faktiskt inte i och med att det inte är något romantiskt. Men.. min helg, aj aj aj! Haha. Jag har inte bytt nummer eller kysst någon sedan Dalmasen kom hem från sin resa. (Och någonstans känns det rätt dumt, vill inte "fastna" med honom, faktiskt.)

Men i fredags var jag på topp. Först var jag på en hemmafest med ett par nära vänner. Där träffade jag en jättesöt pojke som bodde där & som veeeerkligen flörtade. Mina vänner skrattade nästan åt honom för att han var lite tafatt med lite slitna repliker. Men i grunden en jättesöt kille & han fick (hmm?) kyssa mig innan jag åkte. Ingen toppenkyss men mysigt all the same. Och jag gav honom mitt nummer.

På festen fanns det också en annan kille som var riktigt mysig. Inte alls lika tydlig så självklart blev jag mer ivrig. Suck. Men vi pratade jättelänge & kom verkligen jättebra överens. Klickade & pratade om verkligt bra grejer, inte bara ytligt som det gärna kan bli på fest. Men jag hann tyvärr inte byta nummer med honom då jag var tvungen att rusa.'
Då tackar man gud för sina vänner! Drar iväg ett sms till min vän & ber honom ordna hans nummer. Efter 10min var det fixat. Thankyou.

Hamnar på en pub i stan med mina grabbar. Blir uppraggad av världens vackraste bartender, han får mitt nummer. En annan kille pratar med mig i baren, han får mitt nummer. Haha.. galet som sagt. Vi drar vidare till en stor klubb. En av grabbsen i vårt gäng har jag inte träffat förut & vi kastar en hel del ögonkast. Vi dansar tillsammans hela natten & när de andra dragit hånglade på dansgolvet & hela vägen hem. Sjukt mysig pojke! Han tog mitt nummer & vi skildes åt, han till sitt hotell & jag hem till Dalmasen. Gah! Gud vad långt... Fortsätter imorgon!!

Jag varnar härmed. Jag varnar för ett irriterat inlägg. Jag är trött, trött på all jävla skit & drama. Visst, jag är alltid hobbypsykologen men lägg ner nu.

1. Var inte otrogen. (Det är INTE svårt.)
2. Snacka inte skit bakom dina vänners rygg. (Och helst då inte med en gemensam vän!)
3. Stå för allt du säger.
4. Ta inte allt (inkl. dig själv!) på sånt allvar. Lighten up!!
5. Tro inte - vet. Fråga!!
6. Var rak - alltid! Särskilt angående dina avsikter.
7. Ta det du vill ha. Är du ärlig & rak är du otroligt mycket närmare vad du vill ha. (Man får inget om man inte frågar!!)
8. Tänk efter före. At all times. Är det verkligen värt det?
9. Gör vad du mår bra av, endast. (För du mår väl inte så himla bra av att såra andra ändå?)
10. Var självisk. Faktiskt. Se till dig själv - då mår de nära dig som bäst också.

Detta är verkligen inte riktat till nån speciell person. Men mina vänner kan kanske ta in detta & tänka efter. Detta bör förstås alla göra, tänk efter. Se till er själva - självinsikt är det viktigaste man kan ha. Jag har gjort sjukt många misstag i mitt liv - jag vet det. Säkert gör jag dem än idag. Jag har aldrig huggit en vän i ryggen, aldrig ljugit så. Jag har haft mina problem & en del av mina nära har fått ta en del skit, men jag har aldrig, aldrig varit elak. Mest är jag ledsen över hur jag behandlade Exet, han förtjänade inte allt han fick. (Det gjorde iofs inte jag heller, men det hör inte hit!)

Jag blir bara så ledsen. Riktigt ledsen över att höra allt som folk håller på med. Dalmasen har just blivit "totalt rövknullad" (för att använda hans uttryck!). Hans bästa, närmaste vän, sedan sisådär 300år har hånglat med hans ex. Inte vilket ex som helst utan "det" exet, du vet den personen man aldrig riktigt glömmer? Fast, spelar ingen roll om det var ett "oviktigt" ex. Man gör inte så. Man rör inte vänners gamla ragg/ex. Om du verkligen måste - fråga, ärligt.

Jag är riktigt förbannad. Det värsta är - alla har varit med om det (eller så kommer det, vänta du bara!). Alla vet hur det känns, alla har blivit satta i den situationen. Är vi så kåta & desperata att vi måste gå på våra vänners avlagda? Sverige (& spec Stockholm) är singeltätast i världen. Så det finns ju onekligen alternativ - ta nån som din vän INTE haft! Svårt? Njae.

Sedan kanske inte alla bryr sig om nån ligger med ditt ex eller dylikt. Men det är faktiskt inte det viktiga. Det är sveket. Det är inte vad du stjäl, det är ATT du stjäl - det finns faktiskt ingen gradskala.

Gud vad segt det går! Inga pojkar så långt ögat kan nå.. Träffar Dalmasen, vilket är förvirrande & underbart. Ibland är jag helt nöjd med bara vänner osv, ibland så önskar jag att han skulle vilja vara med mig.. Knas!!

Men nu kommer en av mina bästa vänner hem! Hon har varit bortrest i två månader men nu kommer hon äntligen hem.. Har träffat mer pojkar med henne än med någon annan.. Haha. Hon är riktigt grym. Så nu ska det pojkjagas, jag behöver bli lite distraherad.

Stay tuned!

Efterlysning!! Min söta, underbara Maria på jobbet behöver boende!!!! Hon verkar inte kunna bo kvar i den lägenheten hon bor i nu.. Jag hade låtit henne bo hos mig om jag inte bodde hemma.. Jag flyttar ju dessutom inte förrän Oktober så min hjälp är sjukt avlägsen. Vi klickade direkt när vi träffades eftersom vi båda är grymt trevliga. Jag tyckte lite illa om henne i 2 sek eftersom hon är så förbaskat vacker.. Helt allvarligt, sötare tjej får man leta efter! Hon är definitionen av hur jag skulle se ut om jag kunde trolla. Satan i gatan. Och hon matchar faktiskt det med en sjukt skön personlighet! Dessutom kommer hon från Kalmar så hon pratar sött, inte skånska men man kan höra liiiiite var hon kommer ifrån. Sjukt sött!

Iallafall. Hon är en riktigt bra tjej, jobbar på två jobb & är riktigt skön som sagt. Så om NÅGON vet om någon som kanske hyr ut rum, har en tom lägenhet stående eller behöver dela lägenhet, Hör av er till mig!! Maila mig på [email protected] eller på Facebook.

Kolla runt med era vänner - nästa gång kanske ni behöver hjälp!!

Idag är det en massa ångest. Jag vet inte om det är för att jag "måste" åka hem idag eller för att jag tänkt mycket på skolan. Jag orkar inte med nånting alls idag egentligen. Men jag måste. För min egen skull, jag måste ta mig ut, jag måste uträtta, jag måste... Det är nu jag borde ta ångestdämpande va? Hmm. Men nu är jag iaf på väg så anser att det är "för sent". Blir ju ofta bättre när jag tar mig ut. Lyssna på Runaway av Pink, som är med på Im Not Dead-albumet.. Så känner jag nu. En riktig ångest låt.. Riktigt grym!

Nej, nu måste jag gå. Sitter ju bara här för att slippa det riktiga livet.

Wish me luck.

"These voices trapped inside my head, Telling me to run before Im dead.
 Chase the rainbows in my mind and I will try to stay alive.."

Jag förstår mig inte på män ibland. De bara ploppar tillbaka in i mitt liv vid lite olika valda tillfällen.. Very strange! En pojke vi kallar Nacka ringde igår, vid 1tiden.. Från ett 010-nummer- är inte de borta? Iaf. Vi "dejtade" för massa år sen. Han är en utav två pojkar jag legat med innan Exet som jag ju var med i 4år. Han bodde på gångavstånd från mig i en mikrolägenhet.. Var där en del med min hund då hans lägenhet låg på en av våra rutter. Sjukt söt pojke men sen rann det mest ut i sanden. Vi fortsatte prata på MSN dock, om hur det gick med hans utbildning, när han fick jobb... Om tjejen han träffat & när de förlovade sig, samt när jag träffade Exet & blev tokkär. Sedan tog jag bort min MSN helt & hållet & vi hördes inte mycket mer. Men ytterligare något år senare mailar han mig på FB angående en bild då jag står i bikini.. Sjukt smickrande bild & jag ser väl egentligen bättre ut där än i verkligheten! Så vi började maila, han skrev mycket om sex, hur mycket han ville ha mig osv. Jag var då tillsammans med Exet så jag sa inte så mycket, utan uppmuntrade mest honom. Bekräftelse självklart men också rätt kul iochmed att han var förlovad & jag var den där lilla bruden han dissade för massa år sen & här kommer han tillbaka & fjäskar. Exet hittade iaf dessa konversationer & dumpade mig rätt hårt & jag bröt allt med Nacka.

Ett par månader senare. Kanske 6-8 efter detta så ser jag honom ute. Det var VM-kval & jag var på O'Learys med en tjejkompis för att se Sverige matchen. Jag ser Nacka sitta med några killar längre bak i lokalen. Jag går & hälsar eftersom det är så tydligt att vi känner varann. Säger dock inget som kan låta konstigt utan ger mest sken av att vi varit pluggkompisar tidigare eftersom jag vet att han fortfarande är förlovad med tjejen. Men när jag står & väntar på toaletten så kommer han fram & vill byta nummer "kan ju höras senare". Visst, inga problem för mig! Senare går han med sina killkompisar men smsar direkt "jag kommer tillbaka SNART!". Visst, som sagt I dont care. Han kommer tillbaka, vi tar en drink & snackar rätt mycket. Vi har alltid kommit väldigt bra överens! Sedan taxi hem till honom & resten förstår ni säkert.. Blev inte så himla kul då eftersom han var så full, men mysigt all the same. Det är det närmsta jag kommit till ett ONS. Samåker på morgonen & han är ju sliten som en annan.. Jag skrattar mest åt det hela & det rör mig inte i ryggen att vi inte hörs, sparade aldrig ens hans nummer.

Detta var säkert 1½ år sedan. Sedan nu, igår, TjingTjong så ringer han. Lite onykter (förstås! Lite blyg denna pojke..) & vill "kolla läget", hur är det med jobb/skola, "det händer ju mycket i ens liv i din ålder!", hur är det med killen, slut?, aha OJ vad trist.. Osv. Ni hajar. Jag sa väl att en fika vore kul om han fortfarande vill när han är nykter. Han erkänner att han inte kommer ihåg mycket av vår natt sist, vilket jag förstår, så full som han var. Han ber om ursäkt, "för full för mitt eget bästa" & hänvisar till hur blyg han är. Vilket jag vet & jag bryr mig som sagt inte så mycket. Dessutom är detta ju för jääääätte länge sen! Men verkar inte ångra något & säger ingenting om det överhuvudtaget, han ber mest om ursäkt till mig för att han inte kunde "prestera" så bra som han velat...

Och ja, han är fortfarande förlovad. Vad är problemet med dessa män? Och man kan ju undra varför han har kvar mitt nummer efter så lång tid? Och hur ploppar idén upp om att man ska ringa mig just? Sådär ett par år senare bara, tjohej..

Seriöst, glöm allt jag sagt om denna konstellation. Dalmasen + Fascination = GRYMT!! Detta är ju sjukt bra!! Vi hänger, kollar film, lagar middag, dricker rödvin, myser, kramas, pussas, ligger, skedar... Helt toppklass! Och sexet blir bättre. För varje gång blir det lite bättre, han vågar lite mer. I början skrev jag ju att han inte var såpass porrig som jag föredrar osv, lite oerfaren. Vilket han fortfarande är men han blir mer & mer porrig! Jag skojar om att hans lilla porrgubbe börjar komma ut, "ja, du tar ju fram den sidan av mig". Så han är på riktigt god väg!! Han tar för sig allt mer, snackar mer, vill mer, gör mer. Vilket är sjukt sjukt bra. Sedan är det mycket mer avslappnat, liksom kul nu när vi inte dejtar, utan bara umgås. Och det är ju viktigt för mig att veta att personen jag ligger med även tycker om mig utanför sängen- vilket han verkligen gör. Jag är söt, rolig, mysig, "sjukt trevlig" osv & han säger att han tycker om mig & att umgås med mig. Så hell yes.

Detta kan nog pågå sjukt länge. Han pratar dessutom om att ses ute, fika, gå ut, vara "vanliga" vänner- "det var ju så trevligt sist!". Vilket verkligen gör att jag slappnar av - det är inte bara sex. Har även pratat om hur det blir när vi inte ligger längre, att vi bara ska vara vänner, då också. Så han är perfekt för mig i det avseendet. Detta är precis vad jag behöver.

3gånger. Vi har legat 3gånger sen jag kom hit igår kväll. I like it. Inatt när vi leker för fulla muggar i sängen får dock människan tokkramp i benen! Jag har nog aldrig varit så rädd förut, ögonen rullade bak i huvudet på honom & han bara vacklade till.. Tydligen svartnade det helt & hållet & han kände hur benen bara gav vika. Sjukt läskigt.. Han drack en massa vatten iaf så det blev bättre! Men det syntes verkligen hur väck han blev.. Haha, man måste väl skratta i efterhand. Jag har aldrig fått en kille att nästan svimma tidigare! Det är väl ändå nån slags komplimang?  ;)

Och nu messade Dalmasen om imorgon. "Lite mat, rödvin & sex? Hur låter det?" Alltså, jag har inget emot det, verkligen inte, men det känns som att han anstränger sig lite väl när vi "bestämt" att det inte kommer bli nåt. Eller överreagerar jag nu? Jag frågade (senare, i annat sammanhang) om han bara tänkte på snusk, "Nej verkligen inte. Det vet du väl vid det här laget? :)". Så han verkar ju definitvt tycka om mig. Aja, jag vet inte. Han kanske bara vill ha en vän att ligga med, leka lite hus med på nåt sätt! Han är ju alltid väldigt pojkvän-ig med mig, gosig, mysig osv. Och jag vet ju nu att han verkligen vill bli kär osv, så jag kanske är nåt substitut tills han hittar det? Typ fake it 'til you make it? Haha, jag & mitt övertänkande..
Visst borde jag bara njuta & tuta & köra?